Hopp om liv
Som lapplänning borde jag väl egentligen älska vintern. Det är som förutsatt att vi ska göra det. För vem annars väljer att bo i ett bortglömt hål av världen som enligt SMHI´s värderstatistik inte får sommar förrän den 1:a juli? Nåväl, jag valde att förflytta mig till något sydligare breddgrader och får då chansen att uppleva en sommar som statistiskt sett skall ha sin början i början av juni. Genom att flytta 40 mil längst med den fagra Umeälven har jag alltså utökat min statistiska sommar med nära nog två månader. Eftersom att SMHI mäter sommaren i Lapplandsfjällen till endast en ynka månad och här i Umeå påstås det att sommaren ungefär räcker till den 15:e september. Tänk om mina aktier kunde ge en lika stor utdelning.
Nåväl veckan som har försökt inflika att vi icke skall hava misströstan. Värme, nästan för intesiv för vinterskor och dunjacka men ändå inspirernade nog för återupptagande av mina lunchpromenader.
Ett promenadstråk i I-20 skogen, snäsmältning vårfåglar och blöta sockar.
Nåväl veckan som har försökt inflika att vi icke skall hava misströstan. Värme, nästan för intesiv för vinterskor och dunjacka men ändå inspirernade nog för återupptagande av mina lunchpromenader.
Ett promenadstråk i I-20 skogen, snäsmältning vårfåglar och blöta sockar.
