Tantskräck
Från början förstod jag inte varför jag rös när jag såg första sidan på min blogg. Ni vet en sådan där rysning som börjar någonstans vid lilltån, kittlar sig upp över ankeln och dundrar upp mot ryggraden. När något som kan liknas vid ångest började göra sig påminnd kom jag på vad det var.
Jag Sussie, aldrig bli vuxen, bara leka med barbi typ, pryder min egen blogg med en bild av självplockade kantareller. Plötsligt lämnade jag min tämligen bekymmerslösa tillvaro och såg mig själv, som tant. Men inte en modern tant i designerkläder utan jag kände mig mer som en retrotant. Kanske inte riktigt tant heller för jag fick en vision av mig själv i näverstövlar och palestinasjal. En tantighet som kändes 70-talistisk, ett årtionde som enligt mig gjorde alla över 25 till tanter så fort de vände ryggen till Discokulan och Boney-M.
Nu sitter jag här och försöker intala mig att det inte är det minsta tantlikt eller sjuttiotalskommunistiskt att plocka kantareller. Vad töntig jag är egentligen. Riktigt töntig, riktigt 80-tals yuppie töntig. Snälla 2000-tal ta mig tillbaka!
Lite mesig ser jag allt ut va?
Jag Sussie, aldrig bli vuxen, bara leka med barbi typ, pryder min egen blogg med en bild av självplockade kantareller. Plötsligt lämnade jag min tämligen bekymmerslösa tillvaro och såg mig själv, som tant. Men inte en modern tant i designerkläder utan jag kände mig mer som en retrotant. Kanske inte riktigt tant heller för jag fick en vision av mig själv i näverstövlar och palestinasjal. En tantighet som kändes 70-talistisk, ett årtionde som enligt mig gjorde alla över 25 till tanter så fort de vände ryggen till Discokulan och Boney-M.
Nu sitter jag här och försöker intala mig att det inte är det minsta tantlikt eller sjuttiotalskommunistiskt att plocka kantareller. Vad töntig jag är egentligen. Riktigt töntig, riktigt 80-tals yuppie töntig. Snälla 2000-tal ta mig tillbaka!
Lite mesig ser jag allt ut va?
