Avplockat lugn - kosmiskt kaos
Jag tror nog att jag kan ha ett rätt bortplockat hem. Ja hemmet i sig finns kvar, men det är det rena ytornas hem om ni förstår. Jag har en rätt ytlig inställning till hur jag vill leva mitt liv i mitt hus. Saker som ligger framme stör. Någon vattenflaska och ett par fjärrkontroller kan utlösa PMS-hormonsvallningar och lite tyst tandagnissel mellan mummlen. Nu var jag då inte någon perfekt människa, utan mitt ytliga lugn bygger på ett innerligt kaos. De panikkänslor jag känner när någon börjar dra i fel låda eller öppna fel dörr är liknande den som riktigta skellettgömmare borde känna när deras hemlighet är på väg att avslöjas. Men så här i vinter, när hobbyerna varit få och inte ett skrivet ord har kunnat slippra ur mina händer har jag fått släng av tydligt sorteringsiver och husmoderligt tagit tag i mina surdegar.
En lördag här i vintras hände följande
Bakom en dörr
Fanns lite saker, men hälften av allt som här inne bott
låg redan utrivet på golvet, och hälften av allt som fortfarande var kvar, skulle gå samma öde tillmötes.
Förutsättning för ordning, hade skapats
Titta nog nu, så att du vet hur det en gång såg ut, vem vet när denna status nästa gång nås.
